Mänsklig beredskap i AI-eran

PRIVAT BRIEFING

Ett förslag till svensk studie av hur generativ AI påverkar omdöme, verifiering, kreativt författarskap och tillit till den egna förmågan hos personer 18–29 år.

Vi vill börja med att ta reda på vad som faktiskt händer och sedan arbeta direkt med människor i den här åldersgruppen för att förstå vad resultaten betyder i vardagen. Om det pekar på ett verkligt behov skulle vi testa ett praktiskt svar.

Framtaget för The Inner Foundation av Swedish Institute of Inner Technology.

AI håller på att bli en del av hur vi lär oss att vara vuxna

En student kan be AI förklara en föreläsning, utmana ett argument eller hjälpa till med ett första utkast till en uppgift. Den som är ny i arbetslivet kan använda den för att förbereda en presentation, jämföra alternativ, skriva om ett svårt mejl eller tänka igenom ett beslut. En kreatör kan börja med tio möjliga riktningar i stället för ett tomt blad.

Mycket av detta är genuint användbart.

Det förändrar också processen. Det första försöket, osäkerheten, kontrollen, arbetet med att forma en ståndpunkt och avgöra om ett svar är tillräckligt bra kan nu delas med ett system redan från början.

För personer 18–29 år sker detta under samma år då många vuxna vanor fortfarande håller på att ta form.

AI kan förbättra resultatet. Vi vill veta vad som händer med människan.

Vi försöker inte bevisa att AI gör människor svagare. I många situationer hjälper den tydligt människor att göra ett bättre arbete.

Det vi vill förstå är vad som händer parallellt med den förbättringen.

Blir människor också tryggare i sitt eget omdöme? Kontrollerar de fortfarande svaret? Formar de en egen uppfattning innan de frågar AI, eller tar verktyget allt oftare första steget? När de måste göra samma sak utan AI, hur kapabla känner de sig då?

Det kanske inte finns ett enda svar. Olika sätt att använda AI kan stärka vissa förmågor samtidigt som människor får färre tillfällen att öva andra.

Det är därför vi tror att frågan behöver en ordentlig studie, inte ännu en åsikt om huruvida AI är bra eller dåligt.

Varför 18–29 är ett användbart åldersspann

Det här är år då många lär sig hur de fungerar, fattar beslut och tar ansvar utan att någon annan sätter ramen.

Högre utbildning, de första professionella miljöerna, ekonomisk självständighet, seriösa relationer, kreativ identitet och långsiktiga val kommer ofta tätt.

Vi beskriver inte unga vuxna som sköra. Vi säger att det här är en period då vanor fortfarande kan bli vanor för årtionden framåt.

AI är redan en del av den perioden

Statistiska centralbyrån rapporterade att 67 procent av personer 16–24 år och 58 procent av personer 25–34 år hade använt generativ AI under de föregående tre månaderna 2025. Bland 16–24-åringar uppgav 48 procent att de använde den i formell utbildning.

De offentliga åldersgrupperna är inte samma som vårt föreslagna urval på 18–29 år, vilket är just varför vi inte behandlar siffrorna som vårt svar.

De visar däremot att frågan är tillräckligt aktuell för att undersökas nu.

Varför vi tar den här frågan till The Inner Foundation

Överlappningen är ganska specifik.

Ert arbete fokuserar redan på personer 18–29 år, sunda digitala vanor, utbildning, arbete och inre hälsa. Ni är också intresserade av att få användbar forskning ut ur specialistkretsar och in i de miljöer där människor faktiskt lever, studerar och arbetar.

Det ligger nära det vi försöker göra i den första fasen: förstå vad som förändras, lyssna direkt på människorna som lever mitt i förändringen och bara testa något praktiskt om evidensen ger oss goda skäl.

Vi ber er inte ta ansvar för hela institutet eller allt som finns runt det. Vi frågar om just den här frågan hör hemma i det arbete ni redan bryr er om.

Sunda digitala vanor omfattar nu också kognitiva vanor

Programmet är utformat kring 18–29-åringar, den grupp unga vuxna som står i centrum för The Inner Foundations arbete.

Utbildning och arbete är där detta håller på att bli normalt

Sunda digitala vanor blir mer komplexa när det digitala verktyget inte längre bara är en skärm eller plattform, utan något som kan delta i tänkande och beslutsfattande.

Er Greenhouse Model kopplar redan samman forskning och praktik

Greenhouse Model frågar hur forskning mer effektivt kan föras över i praktik. Den här första fasen bygger kring samma problem: evidensen bör forma vad som testas härnäst.

Varför detta kan spela roll för inre hälsa

Den möjliga relevansen är tidig och förebyggande, inte klinisk.

Självtillit, förtroende för det egna resonemanget, förmågan att fungera utan ständig bekräftelse och förmågan att tåla osäkerhet påverkar hur någon rör sig genom studier, arbete och vuxenliv.

Vi vill veta om AI förändrar någon av de relationerna för unga vuxna, och i vilken riktning.

Vad vi inte påstår

Vi presenterar inte detta som behandling av psykisk ohälsa och vi lovar inte förändringar i ångest, depression eller någon annan diagnos.

Om en senare pilot förändrar något som går att mäta bör vi beskriva exakt det, och inget mer.

Varför vi inte kommer med en färdig lösning

Er offentliga bidragsprocess är utformad för arbete med en tydligare evidensbas. Vi befinner oss tidigare än så, och tycker att det är bättre att säga det.

Er väg för samarbeten möjliggör gemensamt lärande, samskapande och gemensamt arbete. Det känns som den mer ärliga platsen att börja på.

Vad vi skulle vilja reda ut tillsammans med er

Om frågan ligger tillräckligt nära ert uppdrag, vad ni skulle vilja ändra i designen för den första fasen, vilka skyddsräcken som är viktiga för er och vilken evidens ni skulle behöva innan ni överväger finansiering.

Vi förbättrar hellre arbetet i samtal än presenterar något som färdigt bara för att verka säkrare.

Förslaget är medvetet avgränsat

Det är inte en anti-AI-kampanj. Det är inte ett kliniskt program. Det är inte ett försök att finansiera hela institutets agenda genom en enda stiftelse.

Det är en första svensk studie av en population, följd av samskapande och en liten pilot endast om forskningen identifierar något som är värt att testa.

Det är just den smala avgränsningen som gör resultatet möjligt att tolka.

Vad vi redan vet och vad vi fortfarande behöver ta reda på

AI-användning bland yngre vuxna är redan utbredd. Unga vuxenår är en betydelsefull period för utbildning, arbete och självständighet. Forskning om kognitiv avlastning, automation och lärande ger oss rimliga mekanismer för hur assistans kan förändra hur mycket självständig ansträngning en uppgift kräver.

Men inget av detta berättar vad som händer bland svenska 18–29-åringar i de situationer vi bryr oss om.

Vi vet ännu inte om frekventa användare övar vissa förmågor mindre, om de känner sig mer eller mindre självständiga eller om de förändringar de själva märker är samma förändringar som forskare och institutioner brukar oroa sig för.

Vi kan börja med beteendet

Vem tar första steget? Vad kontrolleras? Vad händer när AI säger emot? När söker personen i stället en människa? Vad händer när verktyget inte finns tillgängligt?

De frågorna är tillräckligt konkreta för att studera.

Sedan kan vi fråga vad beteendet betyder

En person kan använda AI ofta för att det utökar vad hen kan göra, för att hen inte längre litar på sig själv utan det, eller av båda skälen.

Betydelsen går inte att dra slutsatser om utifrån frekvensen ensam. Därför behöver designen både kvantitativt och kvalitativt arbete.

Institutet är nytt. Arbetet som ledde fram till det är det inte.

Swedish Institute of Inner Technology är en ny institution med bas i Stockholm. Vi vill inte få den att låta äldre, större eller mer etablerad än den är.

Institutet skapades för att ge ett tydligt hem åt arbete som redan hade utvecklats i flera år genom Camilla Welltons design-, publicerings-, digitala, pedagogiska och kroppsliga praktik, och föra det i samtal med Tomas Welltons nästan fem decenniers erfarenhet av juridik, omdöme och ansvar.

Camilla har byggt företag, produkter, publikationer, utbildningsmaterial och praktikuniversumet I AWAKE. Tomas ägnade sitt yrkesliv åt att pröva argument, väga evidens och arbeta med beslut där konsekvenserna spelade roll.

Institutet för samman de trådarna kring en enkel fråga: när tekniken kan göra mer åt oss, vilka mänskliga förmågor behöver vi fortfarande utveckla själva?

I det här projektet skulle vi inte låtsas vara ett undersökningsföretag eller en statistisk forskningsenhet. Institutet skulle bära frågan och programmet. Oberoende specialister skulle genomföra de delar som kräver oberoende forskningsexpertis.

Camilla Wellton

Camilla Wellton är designer, författare och entreprenör med bas i Stockholm.

Hon började inom mode och mönsterkonstruktion och gick senare vidare till publicering, digitala produkter, utbildning, kroppslig praktik och systemdesign. Genom de olika fälten har arbetet varit konsekvent: förstå något tillräckligt väl för att kunna göra det till en struktur som en annan människa faktiskt kan använda.

Hon skapade I AWAKE och Sensual Institute och grundade Swedish Institute of Inner Technology tillsammans med Tomas.

I det här projektet skulle Camilla leda forskningsfrågan, arbeta med den externa forskningsleverantören, hålla sessionerna med unga vuxna och, om forskningen stödjer det, leda utformningen av piloten.

Tomas Wellton

Tomas Wellton arbetade som jurist i nästan fem decennier innan han gick i pension 2023.

Hans yrkesliv innebar att pröva argument, väga evidens, hantera ansvar, skydda rättigheter och fatta beslut där konsekvenserna spelade roll.

Han har också ägnat många år åt filosofi och idéhistoria.

I det här projektet skulle Tomas stödja styrning, avtal, rättigheter och gränserna för vad vi ansvarsfullt kan hävda utifrån arbetet.

Swedish Institute of Inner Technology

Det nya hemmet för det här arbetet. Institutet för samman forskningsfrågan, människorna som deltar och ansvaret för hur programmet genomförs.

I AWAKE

Camillas utvecklade praktikuniversum. Det visar vilken typ av arbete vi redan kan göra: omvandla en bred fråga om mänsklig utveckling till böcker, ljud, guidade upplevelser och praktiska övningar som människor faktiskt kan använda.

Sensual Institute

Ett separat arbete kring kroppslig och levd erfarenhet. Det har gett oss värdefull erfarenhet av frågor som inte kan förstås genom siffror enbart.

I LOVE MY AI

Ett dokumentärprojekt under utveckling, skapat och kreativt lett av Camilla. Regissör är utsedd, men produktion och finansiering har ännu inte inletts.

Vad som redan har byggts

I AWAKE är inte en framtidsidé. Dess tre Hero’s Journeys, böcker, guidade upplevelser, ljud och bredare praktiksystem finns redan som ett omfattande arbete.

Sensual Institute har också utvecklat ett eget forskningsprogram kring kroppslig och levd erfarenhet.

De projekten är relevanta här eftersom de visar vad Camilla redan har byggt, inte för att vi förväntar oss att de ska accepteras som bevis för att det nya programmet för 18–29-åringar kommer att fungera.

Vad som fortfarande måste läras

Vi vet ännu inte om regelbunden AI-användning förändrar omdöme, verifiering, kreativ tillit eller självständighet på sätt som kräver en respons.

Vi vet inte vad unga vuxna själva kommer att säga är viktigt. Och vi vet inte vilken sorts pilot, om någon, evidensen kommer att stödja.

Det är därför den första fasen börjar med forskning.

Varför I AWAKE spelar roll här

I AWAKE är det tydligaste exemplet på den typ av praktiskt arbete Camilla redan har byggt.

Det är organiserat kring tre Hero’s Journeys som arbetar med olika delar av vuxen utveckling. Formaten kombinerar läsning, skrivande, ljud, reflektion, fantasi, uppmärksamhet på kroppslig erfarenhet och återkommande praktik i vardagen.

Poängen är inte att ett I AWAKE-program automatiskt ska bli piloten i det här projektet. Det ska det inte.

Relevansen är enklare: om forskningen identifierar något som är värt att stärka har vi redan erfarenhet av att göra en abstrakt idé som handlingskraft, författarskap eller självtillit till en sekvens som en människa faktiskt kan arbeta med.

The Sensual Hero's Journey™

Arbetar med kontakt med sig själv, gränser, begär, njutning, intimitet och förmågan att lägga märke till vad som är sant innan det automatiskt redigeras för någon annans skull.

The Creative Hero's Journey™

Arbetar med författarskap, syfte, kreativ handlingskraft, synlighet och det som händer när en idé måste bli verklig i världen i stället för att förbli privat.

The Hidden Hero's Journey™

Arbetar med perception, identitet, känslomönster, symbolisk mening och antaganden som kan forma en respons innan en människa medvetet har valt den.

Vad den här erfarenheten ger oss

I AWAKE har krävt att Camilla bygger en sammanhängande praktik över skrivande, ljud, övningar, bild och digitalt stöd och gör komplexa idéer om mänsklig utveckling begripliga utan att göra terapipåståenden.

Designen är informerad av relevant arbete inom psykologi, anknytning, interoception, känsloreglering, narrativ identitet, mental repetition, positiva känslor och beteendeförändring.

Vad den inte berättar för oss

Den berättar inte vad personer 18–29 år behöver av ett AI-relaterat program. Den berättar inte om det finns ett problem som är värt att intervenera i. Och den bevisar inte att en befintlig I AWAKE-övning bör återanvändas här.

De svaren måste komma från den nya forskningen och från människorna som deltar.

Varför Sensual Institute är relevant

Vissa saker vi vill förstå är enkla att observera. Vi kan fråga om någon kontrollerar ett AI-svar, ändrar ett beslut efter att ha använt AI eller vänder sig till verktyget innan en första egen uppfattning har formats.

Andra saker är svårare. Vad menar någon när hen säger att hen litar mindre på sitt eget resonemang? Känns AI som stöd, beroende eller helt enkelt ett normalt verktyg? Känns en genererad idé fortfarande som ens egen?

Sensual Institute har arbetat med den typen av forskningsproblem i ett annat fält: hur man tar människors levda erfarenhet på allvar utan att behandla varje personlig redogörelse som bevis för ett generellt påstående.

Den erfarenheten är användbar här och är en anledning till att vi vill kombinera en större undersökning med mindre samtal med deltagare.

Vad vi tar med oss från det arbetet

Erfarenhet av att definiera svåra frågor, lyssna noga till det språk människor använder för sin egen erfarenhet och vara noggrann med skillnaden mellan vad någon berättar och vad forskningen faktiskt låter oss dra för slutsatser.

Vad som hålls separat

Det här är inte en studie om sensualitet, och The Inner Foundation skulle inte finansiera Sensual Institutes bredare arbete. Relevansen ligger helt enkelt i den forskningserfarenhet vi tar med oss.

Vad vi skulle vilja göra

Vi vill genomföra en svensk studie med regelbundna användare av generativ AI i åldern 18–29 år.

Först vill vi ta reda på vad som faktiskt händer i en större grupp. Sedan vill vi sitta ner med mindre grupper av deltagare för att förstå vad siffrorna betyder i vardagen och vad studien kan ha missat.

Om det arbetet pekar på ett verkligt behov skulle vi utforma ett litet praktiskt test kring det.

Om det inte gör det stannar vi där och publicerar vad vi har lärt oss.

Arbetet har fem delar

Ordningen är avsiktlig. Vi bör inte bestämma vad vi ska bygga innan vi vet vad som faktiskt händer.

1. Fråga en större grupp

Genomför en professionell svensk studie med cirka 500–600 regelbundna användare av generativ AI i åldern 18–29 år.

2. Sätt oss ner med deltagare

Bjud in omkring 40 personer i samma åldersgrupp till mindre, arvoderade sessioner för att tolka resultaten, utmana våra antaganden och berätta vad som spelar roll i deras egna liv.

3. Avgör om det finns något som är värt att testa

Bara om de två första delarna pekar på ett tydligt och meningsfullt behov skulle vi utforma ett litet praktiskt svar.

4. Mät

Undersök vad som förändras, vad som inte förändras och vad som kan ha varit fel formulerat. Löftet är rigorös mätning, inte ett positivt resultat.

5. Publicera och fatta beslut

Publicera resultat, metod, begränsningar och en tydlig rekommendation om huruvida en större andra fas är motiverad.

Så går det till om vi gör detta

Den exakta tidsplanen beror på forskningsleverantör och rekrytering. Själva sekvensen är enkel.

Sätt upp studien

Förfina forskningsfrågorna, låt frågeformuläret granskas oberoende, enas om urvalet och upphandla leverantören.

Genomför och analysera undersökningen

Samla in den kvantitativa datan, vikta och analysera resultaten och identifiera de mönster och motsägelser som förtjänar närmare uppmärksamhet.

För tillbaka resultaten till människorna

Använd mindre samskapande sessioner för att förstå vad siffrorna betyder i verkliga livet och var det ursprungliga frågeformuläret kan ha missat något.

Utforma piloten

Välj en eller flera förmågor som evidensen stödjer och bygg den minsta intervention som faktiskt kan testa dem.

Genomför och utvärdera den

Mät piloten, dokumentera begränsningar och låt oberoende granskare utmana tolkningen.

Publicera vad vi lärde oss och besluta om nästa steg

Publicera forskningen och det praktiska lärandet, samla ett expertsamtal och ge en tydlig rekommendation om en fas 2.

Vad vi faktiskt skulle fråga

Vi är mindre intresserade av om någon säger att de gillar AI än av vad som händer runt själva ögonblicket då de använder den.

Tänker de först eller promptar de först? Kontrollerar de svaret? Vad händer när AI säger emot? Förändrar det hur ofta de ber en annan människa om hjälp? Hur trygga känner de sig med att göra samma uppgift utan AI?

Vi skulle ställa de beteendena bredvid hur människor beskriver sitt eget omdöme, sin kreativa tillit, sin självständighet och sitt beroende.

Vad människor faktiskt gör

Hur ofta de använder AI och till vad, om de tar första steget själva, om de kontrollerar källor, hur bekväma de är med att säga emot svaret, om AI förändrar ett beslut och vad som händer när verktyget inte är tillgängligt.

Hur de upplever förändringen

Om de känner sig mer eller mindre säkra i sitt eget resonemang, om idéer fortfarande känns som deras egna, hur bekväma de är med osäkerhet och om de känner sig mer kapabla, mer beroende eller en kombination av båda.

En människa kan känna sig mer kapabel och mer beroende samtidigt

En person kan säga att AI gör hen mer kapabel och samtidigt att hen känner sig mindre kapabel utan den.

Det är inte ett dataproblem. Det kan vara precis den relation vi behöver förstå.

Fältarbetet bör vara oberoende

Vi föreslår att en professionell svensk forskningsleverantör som Infostat, Demoskop, Novus eller en annan aktör med rätt urval och metodik genomför fältarbetet.

Institutet bör äga frågan och tolkningen, men inte kontrollera respondentpanelen eller den statistiska infrastrukturen.

Planeringsram: 100 000 kronor.

Det nuvarande priset är ett planeringsriktmärke

Infostat publicerar för närvarande ett startpris för icke-medlemmar på 80 000 kronor exklusive moms och dataköp för ett paket som omfattar utveckling av frågeformulär, datainsamling, viktning, analys och resultatpresentation.

Vi använder detta endast som ett offentligt riktmärke. En formell offert skulle tas in innan uppdraget beställs.

Undersökningen ger oss mönstret

Den kan visa vilka beteenden som är vanliga och vilka svar som tenderar att förekomma tillsammans. Den kan inte berätta allt om vad de svaren betyder i en människas liv.

De mindre sessionerna ger oss sammanhanget

Vi skulle träffa omkring 40 arvoderade deltagare för att gå igenom vad undersökningen visade, vad vi hade fel om, vad vi missade att fråga och vilken sorts praktiskt svar, om något, som skulle kännas användbart snarare än nedlåtande.

Planeringsram: 45 000 kronor.

Vi bestämmer vad som ska testas efter att vi har lyssnat

Det lilla praktiska testet är medvetet inte fastställt i förväg.

Forskningen kan peka mot att kontrollera AI-svar mer noggrant, forma en första egen uppfattning innan verktyget används, skydda kreativt författarskap, bygga tillit utan AI eller något vi ännu inte har formulerat rätt.

Det bör vi inte bestämma innan de berörda har fått möjlighet att berätta vad som faktiskt händer.

Forma en egen uppfattning innan du frågar

För vissa uppgifter kan praktiken vara så enkel som att formulera en första ståndpunkt eller tankelinje innan AI-verktyget öppnas.

Använd svaret utan att lämna över beslutet

En annan praktik kan fokusera på att jämföra, kontrollera och medvetet acceptera eller avvisa AI-genererade rekommendationer.

Stanna lite längre i problemet

Där omedelbara svar är en del av problemet kan praktiken handla om att behålla tillräckligt mycket osäkerhet i processen för att självständigt tänkande eller originella idéer ska hinna uppstå.

Så skulle vi utvärdera en pilot

Måtten bör väljas efter att forskningen och samskapandet har definierat vad piloten faktiskt försöker förändra.

Möjliga indikatorer är tillit till det egna omdömet, verifieringsbeteende, bekvämlighet med att säga emot AI, medvetenhet om kognitiv avlastning, tillit till problemlösning utan assistans, kreativ handlingskraft och tillit till den egna förmågan att fungera utan AI-stöd.

Deltagarnas nöjdhet är användbar kontext. Den räcker inte i sig.

Det en komplett första fas skulle lämna efter sig

Cirka 500–600 enkätsvar, omkring 40 deltagare i samskapande och 40–60 pilotdeltagare, tillsammans med extern forskning och expertbidrag.

Den skulle också lämna en offentlig forskningsrapport, en dokumenterad pilotmetod, ett offentligt expertsamtal och en tydlig rekommendation om huruvida en större andra fas är motiverad.

Vi skulle enas om stoppunkterna innan arbetet börjar

Annars blir varje resultat ett skäl att fortsätta.

Studien visar inget meningsfullt problem

Då publicerar vi det resultatet och stannar. Vi hittar inte på ett program bara för att vi hade räknat med att bygga ett.

Deltagarna vill inte ha det svar vi hade föreställt oss

Då förändras idén eller stoppas. Att be människor samskapa något spelar bara roll om deras svar faktiskt kan förändra det.

Piloten visar inte tillräckligt för att fortsätta

Då dokumenterar vi vad som hände och går inte automatiskt vidare till en större andra fas.

Extern tolkning

En mindre offentlig panel skulle föra in forskare och praktiker från relevanta fält i resultaten, exempelvis psykologi, kognition, HCI, utbildning, kreativitet, digitalt välbefinnande, framtidens arbetsliv, sociologi eller filosofi.

Syftet är att utmana vår läsning av resultaten, inte att godkänna den.

Planeringsram: 40 000 kronor.

Oberoende granskning före offentliga påståenden

Utformning av frågeformulär, statistisk tolkning, begränsningar och publika påståenden bör granskas oberoende.

Planeringsram: 20 000 kronor.

En användbar första fas är inte beroende av ett positivt resultat

Om arbetet är användbart får Sverige en tydligare bild av hur unga vuxna använder AI och hur användningen hänger samman med omdöme, verifiering, författarskap och beroende.

Om interventionen fungerar har vi en tidig metod som är värd att utveckla. Om den inte gör det har vi lärt oss det innan betydligt mer pengar läggs på den.

En svensk baslinje

Originaldata om hur unga vuxna använder generativ AI och hur de upplever självständighet, beroende, verifiering och författarskap.

En metod andra kan granska

Enkätfrågor, kvalitativt lärande och en dokumenterad pilotprocess som kan utmanas, återanvändas eller förbättras.

Ett tydligt nästa beslut

En evidensbaserad rekommendation om huruvida en större fas 2 är motiverad och vad den andra fasen faktiskt skulle behöva testa.

Gör lärandet offentligt

Möjliga resultat är en svensk rapport, en engelsk sammanfattning, metodbeskrivning, diagram, utvalda kvalitativa insikter, lärande från piloten, återanvändbara benchmarkfrågor och transparenta begränsningar.

Resursen skulle förbli offentligt tillgänglig.

Planeringsram: 20 000 kronor.

Håll administrationen proportionerlig

En mindre ram täcker stöd för utvärdering, praktisk administration och verklig oförutsedd kostnad.

Planeringsram: 15 000 kronor.

Vi skulle inte tala om skalning förrän vi vet att arbetet är användbart

En liten pilot är till för lärande. Den är inte bevis för storskalig effekt.

Gör det användbart från början

Piloten bör inte vara beroende av specialistspråk, en klinisk miljö eller dyra verktyg. Språk, format, ersättning och digital tillgång bör formas tillsammans med deltagarna.

Dokumentera innan ni försöker upprepa det på andra håll

Om den första fasen ger något användbart ska ett annat team kunna se vad vi faktiskt testade, hur vi mätte det och var begränsningarna låg innan någon börjar tala om att expandera arbetet.

I LOVE MY AI är ett separat dokumentärprojekt under utveckling

I LOVE MY AI utvecklas som en dokumentär om hur människor lever med allt mer kapabel AI.

Camilla är skapare och kreativ ledare och regissör är utsedd. Produktionen har inte börjat och vi har ännu inte börjat söka finansiering.

Filmen är tänkt att utforska några av samma frågor genom verkliga människor snarare än genom en forskningsrapport. Om den finansieras och produceras kan den hjälpa till att föra frågorna till en bredare publik.

Det är ett separat projekt. De föreslagna 300 000 kronorna från The Inner Foundation skulle inte betala dokumentärutveckling, produktion, klippning, postproduktion eller finansieringsarbete.

Det vi ber The Inner Foundation att finansiera

Det föreslagna bidraget är 300 000 kronor och gäller endast denna första fas för 18–29-åringar.

Det skulle finansiera den professionella studien, arvoderat samskapande, utveckling och genomförande av en liten pilot om forskningen stödjer det, oberoende granskning, ett offentligt expertsamtal, den öppna rapporten samt en mindre del utvärdering och administration.

Det skulle inte finansiera kommersiella I AWAKE-produkter, Sensual Institutes bredare arbete, orelaterade omkostnader för institutet, utveckling eller produktion av I LOVE MY AI, dokumentärens finansieringsarbete, kommersiell marknadsföring eller investerarbete.

Varför 300 000 kronor

Beloppet är tänkt att vara tillräckligt stort för att skydda kvaliteten i den första fasen och tillräckligt litet för att stå i proportion till vad vi faktiskt vet i dag.

100 000 kronor

Professionell forskning om AI-användning bland 18–29-åringar, inklusive det externa fältarbete som ger den första fasen en trovärdig evidensbas.

45 000 kronor

Arvoderat samskapande, så att unga vuxna bidrar till tolkning och programdesign och inte bara lämnar data.

120 000 kronor

Pilot, offentligt expertsamtal och oberoende metodologisk/statistisk granskning.

35 000 kronor

Öppen forskningsresurs, utvärdering, administration och reserv för oförutsedda kostnader.

Varför inte be om mindre?

Vi skulle kunna sänka beloppet genom ett svagare urval, genom att inte arvodera deltagarna, genom att göra mer av forskningen internt eller genom att ta bort oberoende granskning.

De besparingarna skulle också ta bort några av de delar som gör resultatet värt att lita på.

Varför inte be om mer?

För att en större intervention ännu inte är motiverad.

Innan vi ber någon finansiera skalning bör vi veta om problemet är verkligt, om unga vuxna själva känner igen det och om ett litet svar ger tillräcklig signal för att fortsätta.

Den föreslagna budgeten

Det här är planeringssiffror. Där det är relevant ersätts de av formella leverantörsofferter före avtal.

Post	SEK
Professionell forskning om AI-användning bland 18–29-åringar	100 000
Samskapande med 18–29-åringar	45 000
Pilot	60 000
Offentligt expertsamtal	40 000
Oberoende metodologisk/statistisk granskning	20 000
Öppen rapport och offentlig resurs	20 000
Utvärdering, administration och reserv	15 000
Totalt	300 000

Budgetstatus
Publicerat externt riktmärke: Infostats undersökningspaket från 80 000 kronor, exklusive moms och dataköp.
Formella projektofferter inkluderade här: inga ännu.
Alla övriga siffror är planeringsramar tills detaljerade omfattningar och leverantörsbekräftelser finns.

Resten av initiativet finansieras separat

Vi ber inte en enda finansiär bära hela projektet.

I LOVE MY AI har ett separat framtida finansieringsbehov och vi har ännu inte börjat söka den finansieringen. Institutets bredare arbete och den kommersiella utvecklingen av I AWAKE ligger också utanför denna förfrågan.

AI-forskning och pilot för 18–29-åringar

Föreslagen roll för The Inner Foundation: 300 000 kronor.

Forskning, sessioner med unga vuxna, pilot, mätning, oberoende granskning och offentligt lärande.

I LOVE MY AI

Ett separat dokumentärprojekt under utveckling. Regissör är utsedd, men produktion och finansieringsarbete har inte börjat. All framtida filmfinansiering skulle ligga utanför denna förfrågan.

Resten av vårt arbete

Institutets bredare arbete, Sensual Institute och kommersiell utveckling av I AWAKE ligger utanför det föreslagna bidraget.

Den bredare arbetsbudgeten finns med som kontext

Den detaljerade arbetsbudgeten på 1,55 miljoner kronor finns tillgänglig för due diligence så att finansieringsgränsen är transparent.

Dokumentärsiffrorna är planeringsramar. I LOVE MY AI är fortfarande under utveckling, ingen dokumentärfinansiering är säkrad i nuläget och finansieringskontakter har ännu inte inletts.

View the wider SEK 1.55m budget for the wider initiative

Wider initiative item	Working amount
Development, producing, pre-production and documentary research	SEK 180,000
Principal photography	SEK 360,000
Stockholm street interviews	SEK 25,000
Travel, locations, storage, insurance and production expenses	SEK 75,000
Documentary editing	SEK 300,000
Sound, colour, graphics, music, subtitles and masters	SEK 180,000
Legal, releases, rights and clearances	SEK 55,000
Delivery, screenings/festivals and publicity materials	SEK 75,000
18–29 first phase	SEK 300,000
Working total	SEK 1,550,000

What this request does not cover: the proposed Inner Foundation contribution would not finance I AWAKE commercial product development, commercial books, unrelated software development or Institute overhead, investor acquisition, documentary editing or post-production, or festival campaigning.

Vem skulle göra vad

Camilla skulle leda projektet, arbeta med den externa forskningsleverantören, hålla de mindre deltagarsessionerna och om forskningen stödjer det omvandla resultaten till ett praktiskt test.

Tomas skulle stödja avtal, rättigheter, ansvar och de juridiska gränserna kring arbetet.

Respondentpanel, enkätarbete, statistisk analys och oberoende granskning skulle hanteras av externa specialister.

Den uppdelningen är medveten. Ett nytt institut bör vara mycket tydligt med vad det självt är kvalificerat att göra och var extern expertis är bättre.

Camilla Wellton

Leder projektet, arbetar med forskningsleverantören, håller sessionerna med unga vuxna och, om evidensen stödjer det, leder pilotdesignen.

Tomas Wellton

Stödjer styrning, avtal, rättigheter och gränserna för vad som ansvarsfullt kan hävdas.

Externa forskningsspecialister

Genomför fältarbetet, den statistiska analysen och den oberoende granskningen.

Charlotte och Gustaf bidrar med ett perspektiv utifrån

Charlotte Christensen och Gustaf Wilhelm Hellstedt bidrar med en annan sorts prövning av arbetet.

Deras roll är inte vetenskaplig validering. Den är att utmana de praktiska antagandena kring partnerskap, implementering, organisatorisk verklighet och vad en senare fas faktiskt skulle kräva.

Charlotte Christensen

Charlottes karriär började inom globala finansiella tjänster och fintech. Sedan 2017 har hon arbetat från Luxemburg som grundare, medgrundare, rådgivare, partner, mentor och coach för startups och scaleups i mycket olika branscher.

Hon arbetar också i acceleratormiljöer, bland annat Fit 4 Start i Luxemburg och Founder Institute Nordics.

Det vi värdesätter mest är hennes förmåga att se en lovande idé och ställa de frågor som annars kommer senare: Vem behöver vara med? Vad kräver implementering i praktiken? Var går ett bra koncept sönder när det möter en organisation?

I det här programmet hjälper Charlotte oss att hålla ambitionsnivån hög utan att bli naiva kring genomförande, partnerskap eller vad en senare fas faktiskt skulle kräva.

Gustaf Wilhelm Hellstedt

Gustaf arbetar med affärstillväxt, entreprenörskap, mentorskap, partnerskap och internationella nätverk. Hans nuvarande roller spänner över företag, branschorganisationer, Founder Institute, EU:s innovationsprogram och gränsöverskridande affärsutveckling.

Han har byggt och rådgivit verksamheter i miljöer där genomförande, styrning och institutionell tillit är lika viktiga som den ursprungliga idén.

För institutet är det perspektivet utifrån värdefullt just för att han inte befinner sig inne i vår forskningslogik.

Gustaf utmanar våra antaganden om tillväxt, partnerskapsarkitektur och vad som skulle behöva vara sant innan ett resultat från den första fasen någonsin bör tas vidare.

Frågorna vi förväntar oss att ni ställer först

Om vi satt mittemot The Inner Foundation är det här frågorna vi skulle förvänta oss först.

Vi har besvarat dem här eftersom den användbara versionen av samtalet bör göra osäkerheterna synliga i stället för att gömma dem bakom presentationsspråk.

Om oss, passformen och varför just den här frågan

Det här är frågorna som prövar om premissen och människorna bakom den förtjänar vidare uppmärksamhet.

1. How new is the Swedish Institute of Inner Technology?

New.

The Institute is a recently established institution, and we do not want to create the impression that it has a long Institute research record. It was created to give a clearer home to work that had already been developing through Camilla’s practice-building, publishing and research work, together with Tomas’s long professional experience in law, judgment and responsibility.

The proposal should be judged on the quality of the question, the people involved, the design of the first phase and the safeguards around the work, not on invented Institute age.

2. If the Institute is new, why should we trust it to lead this?

Because the Institute is not proposing to do everything itself.

Camilla brings years of experience building multidisciplinary projects, products, publishing, digital systems and human-development practice. Tomas brings almost five decades of legal judgment and governance experience. Charlotte Christensen and Gustaf Wilhelm Hellstedt bring outside business, partnership and organisational perspectives.

For the parts that require independent research expertise, we would use an external Swedish research provider and independent independent review of the research method. The Institute’s role is to hold the question and integrate the work responsibly.

3. What have you actually built that is relevant to this programme?

The strongest example is I AWAKE, a developed practice universe built across books, guided journeys, audio, reflection, imagination, embodied practice and digital support.

Sensual Institute has also developed a public research approach to lived and embodied experience. Together, those projects show experience moving from an abstract human-development question into language, structure, practice and research design.

I LOVE MY AI is different. It is still a documentary project in development, not a completed output, and we do not use it as evidence of execution.

4. What role does research already play in I AWAKE?

I AWAKE is research-informed rather than presented as a clinically validated intervention.

Its design draws on adjacent work in psychology, attachment, interoception, emotion regulation, narrative identity, mental rehearsal, positive emotion and behaviour change. That research helps shape questions and practice mechanisms.

We make a deliberate distinction between being informed by a field of research and claiming that a specific I AWAKE experience has itself been scientifically validated.

5. Why focus on emerging adults aged 18–29?

Because this is a period when adult habits are still taking shape while AI is becoming ordinary.

Higher education, first professional environments, financial independence, serious relationships, creative identity and long-term decisions often arrive in the same years. We are not treating emerging adults as fragile. We are treating the period as developmentally important.

The Inner Foundation’s own definition of emerging adulthood also centres this exact age range.

6. Why study AI specifically rather than digital wellbeing in general?

Because generative AI does something different from simply occupying attention.

It can participate directly in thinking, drafting, planning, comparing options, checking an argument and making recommendations. That means the relevant habit is not only how much time someone spends with technology, but which parts of a cognitive or creative process they increasingly share with it.

That is a narrower question than digital wellbeing, and one that deserves its own study.

7. Are you starting from the assumption that AI is harmful?

No.

The study is specifically designed to allow positive, negative and mixed answers. Someone may feel more capable, learn faster and create more because of AI. The same person may also feel less confident without it.

If the research shows that the concerns behind this proposal are overstated, that is a useful result and should change what we do next.

8. How is this relevant to inner health if it is not a mental-health intervention?

The relevance is upstream rather than clinical.

Agency, self-trust, independent functioning, confidence in one’s own reasoning and the ability to tolerate uncertainty all affect how someone moves through education, work and adult life.

We are not promising reductions in anxiety, depression or other clinical outcomes. Any later claims should remain at the level the evidence supports.

9. Why The Inner Foundation?

Because the overlap is unusually specific: emerging adulthood, healthy digital habits, education and workplace transition, inner health, and an interest in moving research into practice.

We are not asking The Inner Foundation to endorse the Institute’s whole agenda. We are asking whether this one first phase belongs inside work you are already doing.

10. Why approach now if your standard grant route is not the obvious fit?

Because your collaborator route appears designed for an earlier conversation.

The programme is deliberately not arriving with a finished, proven solution. We would rather discuss whether the research question and first-phase design are useful, and then shape the scope around shared goals if there is a genuine fit.

That is more honest than forcing an exploratory programme into a grant category that expects a mature intervention.

Forskning, skyddsräcken, finansiering och vad som händer sedan

Det här är frågorna som prövar om den första fasen är trovärdig, avgränsad och värd att finansiera.

11. What exactly are you trying to find out?

How regular generative-AI use relates to independent judgment, verification, help-seeking, creative authorship, problem-solving, confidence without AI and perceived dependence among Swedish 18–29-year-olds.

We are also interested in the contradictions. A person can feel more capable with AI and less confident without it. Understanding those relationships is more useful than producing a simple pro-AI or anti-AI conclusion.

12. Why is the existing research not enough?

Existing research gives us useful concepts and reasons to investigate the question. It does not answer this specific one.

We do not currently have a Swedish 18–29 dataset focused on these behaviours and experiences, followed by working directly with participants and a practical pilot shaped by the findings.

The first phase is intended to produce that missing evidence rather than extrapolate too confidently from adjacent populations or studies.

13. Who would run the research, and how would you make sure it is good enough?

The quantitative survey work should be commissioned from an established Swedish research provider such as Infostat, Demoskop, Novus or another provider with the right sample and methodology.

Questionnaire design, statistical interpretation, limitations and public claims should also receive independent review.

The Institute should own the research question. It should not control every part of the research process.

14. How would you handle data, privacy and ethics?

The detailed data-protection and ethics plan should be agreed with the selected research provider before survey work begins.

At minimum, the design should collect only the data needed for the research question, use clear participant information and consent, define retention and access, protect identifiable information, and separate public reporting from personally identifiable responses.

If any part of the final methodology creates a higher ethical or legal requirement, the programme should meet that requirement before recruitment.

15. How will you stop the working with participants from simply confirming what you already think?

By giving participants permission to disagree with the premise.

The survey comes first. working directly with participants is then used to interpret what the numbers may mean, identify what the questionnaire missed and test whether our language makes sense in people’s actual lives.

Participants would be compensated, divergent views should be documented, and the pilot should be allowed to change materially or disappear if the working directly with participants does not support it.

16. What might the pilot actually look like?

We do not know yet, and we think that is the correct answer at this stage.

Depending on the findings, a pilot might work with forming an initial view before prompting AI, checking and rejecting recommendations, protecting creative authorship, practising unaided problem-solving or staying with uncertainty for longer.

The final intervention should be designed only after the research and working directly with participants have identified something specific enough to test.

17. How would you know whether the pilot worked, and when would you stop?

The measures would depend on the capacity the research identifies. Possible indicators include verification behaviour, confidence in independent judgment, comfort disagreeing with AI, unaided problem-solving confidence and creative agency.

We would also agree stopping points in advance: no meaningful issue in the research, no response participants actually want, or no useful signal in the pilot.

A null result is not a failed project if it prevents an unsupported programme from scaling.

18. How do I AWAKE, Sensual Institute and I LOVE MY AI relate to this without creating a conflict of interest?

I AWAKE contributes practice-building experience. Sensual Institute contributes research experience around lived and embodied phenomena. Neither is being proposed as the funded intervention.

I LOVE MY AI is a separate documentary project in development. The director has been selected, but production has not begun and financing outreach has not yet started.

The proposed SEK 300,000 would not fund commercial I AWAKE development, Sensual Institute’s broader programme or documentary development and production.

19. Why SEK 300,000?

Because the amount is intended to protect the quality of the first phase without pretending we are ready for a large-scale intervention.

Reducing the budget substantially would mean compromising the sample, participant compensation, independent review or the pilot itself. Asking for substantially more would be difficult to justify before the first evidence exists.

The current allocation is SEK 100,000 research, SEK 45,000 working directly with participants, SEK 60,000 pilot, SEK 40,000 public expert panel, SEK 20,000 independent review, SEK 20,000 open public resource, and SEK 15,000 evaluation, administration and contingency.

20. What is actually in place today, and what would happen next?

The programme has not begun, and no Inner Foundation funding is assumed or described as secured.

The research provider has not yet been contracted. Public provider pricing is being used only as a planning reference until a formal scope and quote are obtained. I LOVE MY AI also has no secured production financing and has not yet entered financing outreach.

If The Inner Foundation sees a real fit, the next step would be a working conversation: refine the scope, confirm the research methodology and provider, agree safeguards and decision points, obtain formal quotes, and then decide whether to proceed.

Källor och bakgrund

Ni ska inte behöva läsa en hög av våra egna papers för att avgöra om människorna bakom projektet är trovärdiga.

Länkarna nedan finns av en annan anledning. Externa källor visar evidensen bakom forskningsfrågan och The Inner Foundations nuvarande sammanhang. Våra egna sidor låter er granska det arbete vi redan har byggt, hur vi tänker om ämnet och var vi drar gränserna för våra påståenden.

Det är bakgrund, inte bevis för att det föreslagna programmet fungerar.

The Inner Foundation

Primärkällor som använts för att förstå The Inner Foundations nuvarande uppdrag, samarbetsväg och arbete med unga vuxna.

AI + unga vuxna

Aktuell offentlig evidens som hjälper till att visa varför AI-användning bland yngre vuxna är en angelägen forskningsfråga.

Bakgrund från institutet

De här sidorna förklarar idéerna som ledde fram till förslaget. De är användbar bakgrund, inte oberoende evidens för att förslaget är rätt.

Programmets ekonomi

Publicerad prissättning används endast som planeringsriktmärke tills formella projektofferter finns.

Fördjupning från institutet

Essäer som visar hur vi tänker om uppmärksamhet, omdöme, utbildning och den mänskliga sidan av AI. De ger sammanhang, inte meriter.

Det bredare arbetet

I AWAKE är det praktiska arbete Camilla redan har byggt.

Sensual Institute är forskningsinitiativet kring kroppslig och subjektiv erfarenhet.

I LOVE MY AI är ett separat dokumentärprojekt som fortfarande är under utveckling. Regissör är utsedd, men produktion och finansieringsarbete har inte börjat.

De befinner sig i olika faser och fyller olika funktioner. Inget av dem presenteras som bevis för att det nya programmet för 18–29-åringar redan fungerar.

Vi vill börja med frågan

Om frågan känns relevant för ert arbete skulle vi värdesätta ett samtal innan någon av oss behandlar detta som ett finansieringsbeslut.

Vi vill gärna höra var ni ser den starkaste överlappningen, vad ni skulle vilja ändra i utformningen av den första fasen och vilken evidens ni skulle behöva innan ni överväger stöd.

Om det finns en verklig passform är nästa steg praktiskt: enas om omfattningen, ta in den formella forskningsofferten, bekräfta metod och tidsplan och besluta om den första fasen ska genomföras.

Om passformen inte finns lär vi oss hellre det i början.

Swedish Institute of Inner Technology